Paralyserad av tomhet och ångest

Det värker i mitt bröst, av saknad, tomhet och frustration. Ytterst obehagligt att leva med.
Ligger här i sängen på psyk. I morgon kommer Bror så jag hoppas att det är fint väder så vi kan ta en promenad.

Annars. Tomt, men mer ångest än jag är van vid. Så jag kör en favorit i repris, somnar med lampan tänd och nattpersonalen får släcka när jag somnat.